Som om det inte var illa nog att ligga först och lära känna sen gjorde jag precis det motsatta och det är ju verkligen dumt på riktigt. Åh jag låg med en av mina närmaste vänner hallå :(
Vi gick på högstadiet tillsammans men har egentligen blivit kompisar först sedan jag flyttade till Göteborg och alltså vi ses OFTA. I princip varje helg och sen dessutom fikor och sånt i veckorna. Jag har alltid haft ett gott öga för honom men sedan vi blev nära så har det mattats av. Han är inte min typ av kille trots att han är väldigt snygg, trevlig, rolig och yadayada. Men vad gör det klockan 06 på morgonen efter ett glas whisky i hans soffa efter att efterfesten fösts ut?
Och det var väldigt härligt och bra dessutom. Inte stelt utan passionerat och kanske efterlängtat. Dagen efter gick vi och brunchade och mellan tuggorna tittade jag skeptiskt på honom och föreslog att vi ju bara kan strunta i att prata om vad som hände. Fick en fistbump som svar och sen fortsatte vi diskutera Whyreds dåliga kvalitet som om ingenting hade hänt. På kvällen kom våra gemensamma kompisar hem till mig på förfest och det tog ca en timme innan jag berättade för en av dem vad som hade hänt. Hon berättade för sin pojkvän och sen var karusellen igång. De tycker att vi passar så bra ihop (och jag säger att det tycker de bara för att vi är de enda högljudda stockholmare de känner) och vill nu att vi ska bli tillsammans och aldrig göra slut. De har redan börjat smida sommarplaner fulla av dubbeldejter runt om i landet. Och jag fnissar och sneglar på honom där han dansar i köket helt ovetandes.
Vad vill jag då? Jo det ska jag tala om. Jag vill ha drama, spännande och elektriska samtal och att något händer. Vill jag bli ihop med honom för att jag är kär? Njaaeeee. Jag har ett osunt beroende av dramatik och av den anledningen håller jag kvar blicken extra länge på honom, kramar honom hårdare och pussar honom på kinden oftare. In på småtimmarna är det mycket viktigt för mig att något händer men eftersom han är en normal person tänker han nog ett steg längre innan han faller för frestelsen igen. Jag har verkligen ingen aning om hur han känner men våra kompisar säger att han verkar nervös med mig och att han blev uppenbart superbesviken när jag gick hem från hans efterfest dagen efter att vi legat istället för att stanna kvar. Men när de säger sånt blir det för läskigt för mig och då ryser jag. Vad håller jag på med. Så ofta jag har spelat med för att den andra vill och jag känner typ aja visst, varför inte medan jag egentligen är mer intresserad av andra. Det är väl okej att göra så med killar från Tinder men med en nära vän? Nej fy nu måste jag gå och andas i en påse jag får panik.
To be continued antar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar